Tekniska bestämmelser för gator inklusive vänd- och parkeringsplatser samt gångvägar

Allmänt

Arbetsplan ska innehålla följande handlingar:

  • Normalsektioner i skala 1:50
  • Tvärsektioner i skala 1:100
  • Profilritningar i längdskala 1:1000, höjdskala 1:100
  • Planritning i skala 1:500
  • Trafikanordningsplan

Förfrågningsunderlag för anläggningarnas utförande upprättas med i arbetsplanen ingående ritningar som grundval. Dessa kompletteras med erforderliga arbetsbeskrivningar och övriga erforderliga byggnadshandlingar.

Anläggningarna utförs i den standard som framgår av nedanstående avsnitt, Standard gata.

Gator och gångvägars höjdläge ska med iakttagande av gällande krav på minimilutning anpassas till rådande terräng- och markförhållanden. Se även avsnittet ”Lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD”.

Markundersökningar ska göras så noggrant att rätt typ av överbyggnad, enligt AMA Anläggning 10, kan väljas.

Innan schaktarbeten påbörjas ska schakttillstånd ha givits av Ale kommun, se ansökan om schakttillstånd

Standard gata

Dimensionering ska ske enligt AMA Anläggning 10 eller de vid respektive etapputbyggnad gällande reglerna.

Utbyggnad av gatunät baseras på den standard som gäller i Ale kommun vid respektive etapputbyggnad. I princip gäller gatubredder enligt nedan:

Huvudgata

6,5 m asfalterad yta. Total gatubredd 7,25 (exl. skiljeremsa)

Lokalgata

5,5 m asfalterad yta. Total gatubredd 6,25.

Kvartersgata

4,5 m asfalterad yta. Total gatubredd 5,25

GC-väg

3,0 -3,5 m asfalterad yta. Total gatubredd 4,25

Gångväg

2,0 m asfalterad yta. Total gatubredd 2,75

Observera att nämnda gatubredder avser asfalterad yta och det tillkommer yta för bl.a stödkanter, belysning, elskåp, diken, slänter och snöupplag. En normalsektion har en stödremsa om 0,25 m + 0,50 m. I stödremsan om 0,5 m kan belysning, elskåp och plats för snöupplag lämpligen placeras.

Normalsektioner finns att se i slutet av dokumentet.

Diken och slänter är en del av vägområdet, som normalt räknas från bakkant slänt.

Skiljeremsa skall finnas när GC-väg och gångväg ligger kloss an gata/väg. Skiljeremsa kan bestå av dagvattenhantering. Vid byggande av huvudgata skall vägområdet innehålla en skiljeremsa om ca 2 m.

  • Gatubredden är vägens bredd exl. Slänter och dagvatten.
  • Vägområdet är vägens bredd inkl. slänter, skiljeremsa och dagvatten.

Fyllningsmassor till terrassering tas i första hand från förekommande schaktningsarbeten inom planområdet. I de fall dessa massor är otillräckliga eller av undermålig kvalitet anskaffas massor från sidotag. I handlingarna ska anges var och på vilka villkor sådana massor kan erhållas.

Material till överbyggnad och slitbana ska uppfylla kraven i AMA Anläggning 10. Materialets kvalitet skall styrkas genom provning enligt gällande normer.

Vägmärken

Placering, användning och uppsättning av vägmärken ska utföras enligt ”Handbok Vägmärken Vägverkets strategiska inriktning för kommunikation”(2009:15)

Fri sikt

Nedanstående regler för gator där hastigheten är 50 km/h eller lägre. Vid hastigheter på 70 km/h måste avstånden ökas ytterligare.

Vid plantering av växter är det viktigt att ta hänsyn till sikttriangeln. Vid hörntomt behöver det vara en sikttriangel som sträcker sig minst 10 meter åt vardera håll.  Växter eller andra hinder får inte vara högre än 70 centimeter.

När utfarten ligger mot gatan får växter eller andra hinder inte vara högre än 70 centimeter och sikten ska vara fri minst 2.5 meter från gatan, gång- eller cykelbanan.

Ligger tomten intill gatan får inte träd eller annan växtlighet hänga ner mer än

  • 2.5 meter över gångbana
  • 3.2 meter över cykelbana
  • 4.6 meter över körbana

Vid plantering behöver plantorna hamna innanför tomtgränsen.

  • Häck- och buskplantor ska placeras minst 60 centimeter innanför tomtgräns
  • Stora buskar och träd ska planteras minst 2 meter innanför tomtgräns

Parkering

Placering av parkering

Vid planering av parkering på tomtmark för flerbostadshus ska ”olägenheter för människors hälsa” (se kapitel 2) tas hänsyn till. Detta innebär att parkeringen ska vara placerad så att nedanstående punkter är uppfyllda.

  • Ventilationsöppningar från självdragsventilerade garage får ej placeras närmare bostadsfönster, balkong eller uteplats än 8 meter.
  • Avluftning från fläktventilerade garage får ej ske närmare än 15 meter från friskluftsintag, bostadsfönster, balkong eller uteplats.
  • Markparkering bör ej förläggas närmare ett bostadsfönster, balkong eller uteplats än 15 meter. Om parkeringen placeras närmare än 15 meter (dock ej närmare än 8 meter) skall plank, mur eller liknande uppföras för skydd.
  • Parkering skall förläggas så att man undviker att ljuskäglor träffar bostaden.

Ur trafiksäkerhetssynpunkt får parkeringens infart inte vara placerad närmare är 15 meter från korsning eller tungt trafikerad huvudled. In- och utfarter ska också vara utformade så att god sikt uppnås.

Gångavstånd

Gångavståndet mellan parkeringsplatsen och målpunkten är en styrande faktor för parkeringens lokalisering. Hur gångavståndet upplevs beror på områdets utformning och topografi vilket försvårar möjligheten att bedöma lämpliga gångavstånd.

För nybyggda bostäder inom zon 3 bör gångavståndet inte vara längre än 200 meter. Prioritering för arbetsplatsparkering är lägre än för bostadsparkering och därför bör ett avstånd på 300 meter kunna accepteras. För nybyggda bostäder inom zon 1 och 2 bör ett något längre gångavstånd kunna accepteras. Pendelparkeringar bör anläggas så nära tåg-/busstationen som möjligt för att främja kollektivtrafiken.

För att ge personer med rörelsehinder en god tillgänglighet gäller enligt Boverkets författningssamling, att det ska finnas en angörings- eller parkeringsplats för handikappade inom 25 meter från byggnadens entré. Detta avstånd gäller främst för välbesökta målpunkter.

 

Längsta gångavstånd [m]

Handikapplatser

25

Cykelförråd till bostadshus får placeras högst 100 m från husentré (Svensk byggnorm 1975). Även utanför entré bör det finnas uppställningsplatser. Avstånden mellan cykelplats och handel och kontor bör vara max 50 m, helst ska de ligga i anslutning till entrén. Ett längre avstånd kan accepteras vid längre tids uppställning och vindskyddad uppställning, men det är viktigt att komma ihåg att cyklisten alltid försöker minimera avståndet till målpunkten.

Utformning av handikapplatser

Ca 2 % av det totala antalet parkeringsplatser, dock minst en bilplats, bör vara handikappanpassade. Handikapplatserna ska vara utformade så att en person med rörelsehinder kan öppna bildörren helt, oberoende på

vilken sida personen sitter. Detta är viktigt för att en rörelsehindrad person ska kunna komma in i bilen och samtidigt få plats med till exempel en rullstol eller en rullator vid sidan om sig.

Vid ”sida vid sida”-uppställning bör p-platsen vara 5 meter bred men breddmåttet kan minskas om gångytan bredvid kan tas i anspråk eller om det ligger flera handikapplatser bredvid varandra (Boverkets författningssamling, BFS 2011:5)

Vid längsgående parkering bör parkeringsplatsen vara 7 meter lång och 3,2 meter bred. 

En angöringsplats för bilar ska finnas och en parkeringsplats för rörelsehindrade

ska kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar

entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus. Markbeläggningen på

sådana angöringsplatser och parkeringsplatser ska vara fast, jämn och halkfri. P-platserna ska vara tydligt utmärkta med målade kantlinjer och ha en handikappsymbol.(BFS 2011:26)

Utformning av parkeringsplatser på gator

I ”Vägar och gators utformning”, VGU, finns Trafikverkets rekommendationer på hur parkeringsplatser på gatumark kan utformas. Dessa beskrivs utifrån standardbegrepp (god, mindre god och låg) som är definierade enligt de transportpolitiska måleni.

  • God standard gäller då det inte finns några uppställningsfält alls.
  • Mindre god standard gäller om tillåten hastighet mindre än 50 km/h, det är färre än 200 cyklister/dygn i körbanan och om biltrafiken uppgår till högst 5000 bilar/dygn eller 300 bilar/dygn i den mest belastade riktningen
  • Låg standard gäller då det är större flöden av bilar och/eller cyklister än för mindre god standard.

Parkeringsplatsen bör anordnas så att behov av backning i angränsande körfält minimeras. Utformas parkeringsplatsen så att man behöver backa så fås låg standard på huvudnätsgator.

Bredden som krävs för parkeringen styrs av vilken typ av fordon den är tänkt för, vilken typ av uppställning som planeras, hur stort utrymme angränsande körfält ger den passerande trafiken samt vilken hastighet det är på vägen. Ju större bilflöde gatan har och ju högre angöringsfrekvens parkeringsplatsen har desto rymligare bör utrymmet mellan uppställda och passerande fordon vara. Vid val av bredd ska hänsyn även tas till behov av utrymme för att öppna bildörrar mot trafik i angränsande körfält, cykelfält samt gång- och cykelbana.

I tabellen nedan visas exempel på totalbredder och fältindelningar på vägar med uppställningsfält vid olika dimensioneringsförutsättningar.

Uppställning

VR [km/h]

Uppställnings-fält [m]

Uppställningsfält+Körfält

MINST [m]

Uppställningsfält+Körfält ÖNSKVÄRT [m]

Personbilar

30

2,1

5,2

5,5

 

50

2,1

5,6

6

Lastbilar

30

3,1

6,2

6,5

 

50

3,3

6,8

7

Utformning av tvärställda parkeringsplatser 

Vid tvärställda parkeringsplatser i omedelbar anslutning till körbanan förutsätts, för att god trafiksäkerhet och framkomlighet ska uppnås, att trafiken på körbanan är av lokal karaktär. Vid VR 30km/h bör biflödet vara högst 200 fordon/timme och vid VR 50 km/h högst 100 fordon/timme.

Tvärställd parkering av större omfattning bör vara utformade med ett manöverfält utanför genomgående körfält så att fordon på väg in eller ut från parkeringen inte inkräktar på den genomgående trafikens utrymme.

På parkeringar med tvärställda parkeringsplatser placerade längs båda sidor krävs ett fritt utrymme på minst 6,5 meter i mitten.